Elitidrottens krav på kommunerna är en dödskyss

Sakkunskap och professionalism kan sätta emot när drömmande politiker pressas mot väggen av machokulturer inom idrotten. Politikernas tilltagande rädsla och kamp mot en allt svagare kommunal ekonomi har tillsammans med de nationella idrottsförbundens krav skapat en politisk, ekonomisk och juridisk frizon. Kring arenorna har svensk lag satts på undantag.

Under våren har SKL, Sverige Kommuner och Landsting tagit ett samlat grepp på problematiken.

Av Kajsa Althén, frilansjournalist

SKL:s initiativ tas mot bakgrund av idrottens växande krav på nya och bättre arenor, främst kravlistor från Svenska Fotbollförbundet och från ishockeyn, men också bandy, basket och innebandy finns med bland de högröstade.

Frågan är politiskt mycket känslig – att i en mindre kommun gå emot en stark och populär klubb kan ha ett högt politiskt pris. Flera kommuner är skrämda av klubbarna, de vågar inte ställa sig vid fronten, utan vill att SKL samlat skall ta fighten mot klubbarna.

Alla politiker som hoppas på de nya, stora arenorna och på att bli en liten knappnål på PR-konsulternas kartor vet att elitidrotten inte kan fylla arenorna. De behöver få in en Bruce Springsteen eller en Lady Gaga ett par, tre gånger per termin för att det hela åtminstone skall sluta med nollresultat i stället för storförluster.

Men de nya arenorna börjar nu själva skapa en egen karta, en bild av något helt annat:

Av fylleri (Globen är på väg att bli av med utskänkningstillståndet), grov korruption och grov bestickning (Nationalarenan i Solna), konkurser (Västerås), slagsmål och misshandel (Södertälje i påskas) och spelande elitklubbar som trots mångmiljonförluster år efter år hålls under armarna av kommunerna.

Kommunernas sviktande ekonomi är ett av skälen till att motståndet mot idrottens krav nu skärps. När befolkningen minskar i de flesta av landets kommuner är det bara 41 som tar emot alla de som valt att flytta och den enda kommun norr om Stockholm med positivt flyttnetto är Umeå.

De som flyttar är de yngre med akuta bostadsbehov och som om några år kommer att kräva både dagis, skolor och omsorg. Flera av storstadskommunerna, inte minst Stockholm, ser med förtjusning på inflyttarna.

-Vi välkomnar alla med öppna famnen sade stadsbyggnadsborgarrådet i Stockholm, Regina Kevius nyligen.

Det kommunerna välkomnar är nya skattebetalare, då finns hopp om en starkare ekonomi. Men att en ökad befolkning kräver både infrastruktur, dagis och skolor lyckas många storstadspolitiker ännu förtränga. Den stora strukturella samhällsomvandling som omflyttningen innebär urholkar ekonomin i de kommuner som tappar invånare, men frågan är om det inte blir resultatet också för många av de stora.

Sedan flera år arbetar ekonomen Hans Jensevik med företaget Svensk Kommunrating och gör detaljerade genomgångar av kommunernas ekonomi. Analyserna av ekonomin i Stockholm, landets största kommun, visade förra året att den finansiella hälsan sviktar.

-Ekonomin fungerar så länge kommunen har något att sälja. Man hankar sig fram på reavinster, vilket är möjligt bara under en kortare tid, påpekar Hans Jensevik.

Analysen var så obekväm för stadens politiker sommaren 2010 att de i ett långt brev hotade med stämning, ett hot som inte blivit verklighet.

-Det trodde jag inte heller, säger Hans Jensevik. Det har inte funnits anledning att justera analysen.

Politiker i både stora och små kommuner kämpar i dag förtvivlat mot samma spöke – effekterna på hemmaplan av den asiatiska ekonomiska expansionen. Det leder till en huggsexa om jobben, om skattebetalarna och till ekonomisk stagnation. PR-konsulternas fraser om att ”sätta kommunen på kartan” anammas av skrämda kommunpolitiker som inte kan hitta konkreta lösningar på de strukturella problemen.

Ett av de veka halmstrån politikerna haft att klamra sig fast vid är idrotten. Elitklubbarnas hemmatcher kan generera fullsatta läktare och packade restauranger, kommunen ”finns på kartan” och när Melodifestivalen besöker den dyra arenan kan publiken vråla när Rolf Olsson ropar sitt hej Skellefteå!

Men elitidrottens intresse för kommunala investeringar börjar nu likna en dödskyss. Med Svenska Fotbollförbundet i spetsen ställer nu fler förbund allt orimligare krav.

-Jag fick intrycket att de trodde vi är Barcelona när förbundet var här och ställde krav på vår arena, säger en ledande politiker i en norrlandskommun med ett framgångsrikt elitlag.

Kraven handlar om att erbjuda stora arenor med sittplatser (trots vikande publiksiffror), fasta plattformar för direktsänd TV, VIP-stolar och stora utrymmen för ”hospitality” (mingelytor för särskilt inbjudna).

-För oss i Falkenberg blir kraven märkliga, säger Bengt Årsander på idrottsförvaltningen Fotbollförbundet kräver en pressläktare med 25 täckta platser med bord som har uttag för el och telefon/modem om vi ska vara med och spela i Superettan,. Men vi vet ju att det är tre journalister som bevakar matcherna här, kraven är helt verklighetsfrämmande.

I Falkenberg har man redan investerat i ny belysning, det gick loss på 4 miljoner och man räknar med att den används 6-7 ggr per år. Idrottsplatsen som stod klar 2002 kommer, när den skall uppfylla Fotbollförbundets krav, ha kostat kommunen ytterligare 40 miljoner.

-Det är en stor investering som kan innebära att det byggs nytt i stället, säger Bengt Åsander. Då blir kostnaden 60 miljoner.

Kraven på Falkenberg är dock i betydligt mindre skala än i Stockholm. Där byggs nu två nya fotbollsarenor. Hovet, som hyser ishockeyn, skall rustas upp för 150 miljoner. Den nya fotbollsarenan söder om Globen skall kunna ta 40 000 konsertbesökare och lite längre norrut, i Solna byggs den nya Nationalarenan för 52 500 åskådare.

Samtidigt tillåts stora arenabyggen ta alltmer resurser inom stadsplaneringen i anspråk. Mark säljs ut i förhandlingsprocesserna, trafikplaneringen dimensioneras för att vid de tillfällen en arena är fullsatt kunna klara tiotusentals besökare, upphandling och arkitektuppdrag sköts utanför de rutiner som normalt gäller.

En idrottskrönikör i Dagens Nyheter summerade utvecklingen inom kultur/idrott i höstas:

Hade landets lokalpolitiker lagt ned en gnutta av den möda man lägger på jättearenorna på att i stället se till att det fanns gott om replokaler, en anständig rockklubb, en teater och ett bra dansgolv i varje stad skulle de kanske i en framtid få se stjärnor uppvuxna på hemmaplan. Som sporten lär ut: det finns ingen elit om det inte finns en bredd.

Att bredden inom idrotten nu får stryka på foten visar exempel i både Falun och Växjö där elitsatsningar innebär att damidrott och barn/unga sätts på undantag.

Men tysta och tystade tjänstemän inom både idrott/kultur och stadsplanering kan med hänvisning till långsiktighet och hänsyn till tredje man (medborgarna i stort) hävda en hållbar samhällsutveckling.

Tjänstemän inom både stadsplanering och idrott/kultur kan med sin sakkunskap bidra till en sundare utveckling. Politikerna kommer att behöva båda stöd och bra argument.

Faktaruta:

Från Malmö i söder med två arenor som tillsammans tar 39 000 besökare till Luleå i norr med 7 500 platser finns drygt 30 arenor, svåra att fylla med evenemang när lagen inte spelar hemmamatcher.

Den senaste arenan är Guldfågeln i Kalmar som invigdes i april och den största är den nya nationalarenan som byggs i Solna där anställda både i PEAB och kommunen, totalt 6 personer, kommer att åtalas för grova mutbrott.

I Sundsvall kan Norrporten ta 25 000 besökare, men det är inte många konserter som drar mer än knappt 4 000.

Många av arenorna går med stora förluster. På flera håll, som i Västerås, har kommunen tvingats gå in för att försöka få fram arrangemang sedan eventbokare gått i konkurs eller dragit sig ur. Det har blivit Melodifestival och hundutställningar. Västerås räknar med att bidra med 45,7 miljoner i år till Rocklundaprojektet, som rymmer flera arenor och idrottsanläggningar.

Boosta ditt ego – pimpa mobilen!

För de flesta är appar bara beroendeframkallande spel som förvandlar folk till zombies vid sin mobil. Men för dig som kommunaltekniker är apparna något helt annat. De kommer inte bara att förändra stadsplaneringen utan också miljontals människors sätt att se på och använda sina städer.

Av Mikael Jägerbrand, frilansjournalist

Det är bara tre år sedan apparna (=applikationer/tillämpningar) revolutionerade mobilbranschen.  Det började i juli 2008 med 500 småprogram (appar) för alla som hade en iPhone.

I dag finns det mer än 500 000 olika appar och det laddas ner en miljon appar varje timme.

Det finns appar för precis allt; kompass, pruttmaskin, spel, recept, rörelsedetektor, nödnummer, myggmedel, SOS-signaler, färgskalor, tv, radio och mycket mycket mer.

De nya generationerna mobiler har inbyggd GPS vilket gör att det också finns många appar för den som vill hitta närmaste bensinstation, restaurang, toalett, museum eller park.  Det går också att få vägbeskrivning till vilken adress som helst i Eniros telefonkatalog eller närmaste busshållsplats.

– Vi använder telefonen på ett helt annat sätt än förut, säger Andreas Sjöström, chef för it-konsultföretaget Sogetis appcenter.

– Känslan är att man ständigt är uppkopplad.

Allt fler kommer att förvänta sig att det ska gå att utföra alla ärenden på direkten var man än är.  Med mobilen i handen så kommer tusentals människor i systemköer, tåg, bilköer eller på restauranger att koppla upp sig för att beställa nytt boendeparkeringskort, avbeställa sophämtningen eller boka tid i sporthallen.

Många drar paralleller mellan dagens appar och den frihetskänsla människor fick när telefonerna inte längre hade sladdar utan var mobila.

Men det handlar också delvis om makt och självkänsla.

– Appvärlden handlar helt och hållet om ego, säger Peter Sealey, docent i marknadsföring vid Claremont Graduate University till tidningen USA Today.

Vilken arbetsuppgift du än har i dag så kan du räkna med att tusentals människor med en mobil i handen kommer att lägga sig i ditt arbete.

Det behöver inte vara negativt, tvärtom används appar redan nu för att förenkla och effektivisera arbetet.

I Storbritannien sparade man under 2009 in mer än två miljarder kronor genom att låta allmänheten använda appar för att betala parkering, anmäla skadade vägar och klaga på vandalisering.  Apparna gjorde att telefonsamtalen blev färre, antalet trasiga parkeringsmätare minskade och personalen slapp ägna timmar åt att försöka hitta exakt rätt plats där vandalerna slagit till.

I USA har flera stora städer redan infört olika typer av liknande klago-appar, i New York heter den ”NYC 311” och i Boston ”Boston’s citizens connect”.  Klago-appen för Pittsburgh kallas för ”iBurgh” och genererar redan 200 GPS-märkta foton varje dag på övergivna bilar, graffiti och trafikstockningar.

Kostnaden för att skapa en app varierar extremt mycket. Det bästa sättet är kanske att ordna en tävling där allmänheten skapar appen.  I New York arrangerade man år 2009 en tävling där man lät allmänheten använda material från offentliga databaser till nyskapande appar.  Priset var 20 000 dollar och resultatet blev 85 appar.

Fotnot: “Pimpa” har blivit synonymt med förbättra, snygga till. Ursprungsbetydelsen av “pimp” är hallick.

Appar i stadsplaneringen

Apparna gör det möjligt att jobba på helt nya sätt.  Den nya tekniken gör att din mobil klarar fler saker än någonsin tidigare.

Här är fyra sätt att använda appar i stadsplaneringen.

De nya smarta mobilerna är på väg att ta över allt fler arbetsuppgifter som tidigare bara kunde utföras på en stationär dator.

Mobilernas inbyggda GPS, kamera och internetuppkoppling gör att det nu går att göra saker som var helt otänkbara för bara några år sedan.

Vi är bara i början av app-revolutionen men det finns redan flera tydliga trender i hur de kommer att påverka din vardag.

Ibland är apparna bara en annan version av datorprogram du redan har i din dator, eller en enklare variant av en webbsajt.

Men oftast gör apparna att det tillkommer en helt ny dimension, det blir ett helt nytt sätt att arbeta.

Det handlar om allt från praktiska saker som att omvandla miles till kilometer till att lägga ut byggplaner i 3D.

Effektivisera arbetet

Det finns tusentals appar som kan hjälpa dig att effektivisera arbetet.

När du är utanför ditt kontor kan du använda appar för att snabbt kolla ord, utländska mått och faktauppgifter, det gör att du slipper ta med uppslagsböcker.  Med andra appar kan du mäta din hastighet eller hur långt du åkt/gått.

Med en e-boksapp kan du ta med dig viktiga pdf-filer och sedan läsa dokument, beslutsunderlag eller regelsamlingar.

För att hitta rätt app behöver du ibland lite fantasi.  Det finns inget företag som skulle skapa en app för att mäta stora stenblock i parker men det finns appar för en mer kommersiell marknad: mäta soffor och möbler i hemmet.   Om en kollega har mailat dig en bild av ett bostadsområde så finns det andra inredningsappar som hjälper dig att ändra färger på hela kvarter på någon sekund.

Några exempel på praktiska appar:

• Hectars and acres. Omvandlar hektar till kvadratkm.

• iHypsometer. Mäter höjden på träd eller hus.

• Lift velocity. Mäter hastighet på både hissar och fordon.

• My measures.  Anteckna mått och vinklar på foton.

• Pixelate. Ändra färgen på husfasader.

Samarbeta i nätverk

Vid alla större projekt är det viktigt att snabbt kunna dela information inom arbetsgruppen.  De stora nätverkssajterna som Facebook, Linkedin eller Ping har appar som du använder som komplement till sajten.

Fördelen med att använda nätverksappar är framför allt du kan hålla dig uppdaterad om projektet var du än är.  Ser du något du vill dela med dig av till gruppen så behöver du bara ta ett foto med mobilen och sen klicka på dela.  Är fotodokumentationen viktig så kan du ladda ner en av många fotoappar som låter dig ”stämpla” bilden med mängder av information; datum, GPS-koordinater, hastighet etc.

Om ditt nätverk kommunicerar genom flera olika kanaler så finns det särskilda appar där du kan samla all info i en app.

Några exempel på nätverksappar:

• Facebook. En enkel variant av sajten.

• Linkedin. Fungerar som sajten.

• Ning. Sajt där du kan skapa särskilda nätverk för varje projekt.

• Twitter.  De korta meddelandena funkar bäst i mobilen.

• Bump. Dela med dig av foton och kontaktinfo genom att skaka på telefonen.

• Urban rewiew St Louis.  Stadsplaneringsblogg i St Louis.

Analyser och utvärderingar

Apparna är på väg att skapa helt nya möjligheter för undersökningar, analyser och utvärderingar.  Eftersom nya mobiler har inbyggd GPS går det nu att se hur invånarna rör sig i stadsmiljön.

I San Francisco har trafikavdelningen skapat appen CycleTracks för att få information om när, var och hur invånarna cyklar.  Informationen ska man sedan använda vid planeringen för nya vägar och cykelbanor.

Liknande appar kan skapas för att till exempel ta reda på hur invånarna använder en park, var (och när) trafikköer uppstår eller vilka offentliga toaletter som är populärast.

Om en app skapas med det uttryckliga syftet att ge statistik slipper man en het fråga när det gäller den här typen av information: Risken att integriteten kränks.

Ett alternativ till att göra en egen app är att använda sig av Gowalla eller Foursquare där användarna aktivt väljer att visa upp sig digitalt.  Med båda apparna finns möjligheten att till exempel skapa enkäter för användare som är på en bestämd plats.

Exempel på analysappar:

• CycleTracks. Cyklar i San Francisco.

• Gowalla. Socialt nätverk.

• Foursquare. Användarna tävlar i att checka in på platser.

Informera och engagera

Det finns allt fler appar som är superlokala för den som på plats vill kolla vädret, leta upp närmaste restaurang, kolla när nästa buss går eller se om några kompisar är i närheten.

När det gäller att informera allmänheten om planer på förändringar i stadsbilden så finns det stora möjligheter med nya mobiler.

Man kan till exempel tänka sig att göra appar där man på plats vid ett bygge håller upp mobilen och kan se hur det kommer att se ut. Vid mer kontroversiella förändringar i stadsbilden så kan man till och med skapa flera olika förslag.

Den mobila tekniken ger också större möjligheter att engagera allmänheten.  I storstäderna i USA har man redan appar där invånarna rapporterar in trasiga gatlyktor och graffiti.  Men det är lika enkelt att skapa en app där invånarna kan lämna förslag på vad de vill ändra.

Liten ruta:

Fyra sätt att använda appar:

• Effektivisera
• Nätverka
• Analysera och utvärdera
• Informera och engager

Låt apparna bli din stadsguide

Det finns mer än en halv miljon appar – och de flesta har inte det minsta med stadsplanering att göra. Vi har därför valt ut 11 olika exempel på appar som påverkar vårt sätt att använda stadsmiljöer.

Layar

Gratis (iPhone & Android)

När du håller upp mobilen låter den här appen dig se omgivningen. Genom att välja till exempel ”park” eller ”bibliotek” så får du upp information om var det närmaste ligger.  Den flexibla appen låter företag och myndigheter själva skapa egna alternativ.

Gowalla

Gratis (iPhone & Android)

En av flera geo-appar som använder mobilen inbyggda GPS och låter användarna ”checka in” på olika platser.  En spännande funktion är att affärsägare, kommunkontor eller parkförvaltning kan skicka meddelanden eller erbjudanden till den som är på plats – och checkar in.

Boston citizens connect

Gratis (iPhone & Android)

I Boston kan invånarna rapportera in klotter/graffiti, trasiga gatlyktor samt potthål och tjälskador. Med hjälp av appen tar man en bild, fixar adressen via GPS och skickar sedan in en anmälan.  När felet är åtgärdat får man ett meddelande.

Public toilets

Gratis (iPhone)

Hitta närmaste offentliga toalett i de flesta av Europas största städer.  Många av de mer än 50 000 toaletterna har betygsatts av tidigare besökare.

Parkering Göteborg

Gratis (iPhone)

En app som hjälper bilister att hitta en ledig parkeringsplats i Göteborg.  Har både karta, prisinformation och är ständigt uppdaterad med antalet lediga platser.

Trees near you

Gratis (iPhone)

Den här New York-kartan visar både var du själv befinner dig – men också stadens 500 000 träd.  Du kan zooma in och se detaljer om vartenda träd.

CycleTracks

Gratis (iPhone & Android)

I stället för att göra undersökningar eller trafikmätningar för att kunna planera för cykelvägar så valde San Francisco att skapa en cykelapp.  När användarna har gjort en cykeltur skickas information om rutt och klockslag till gatukontorets dator.

Nearest tube & subway

15 kr (iPhone)

Företaget Acrossair har skapat 3D-vägvisare till tunnelbanorna i både London, New York, Washington, Barcelona och Madrid.  Man håller upp mobilen och får vägbeskrivning som 3D-skyltar i själva bilden.

Västtrafik

Gratis (iPhone)

En av de första kollektivtrafik-apparna i Sverige.  Du kan söka buss- och spårvagnstider, kolla på kartor och få upp en lista på ”nästa avgång” från hållplatsen där du står. Det går också att betala biljett direkt från mobilen.

NYC 311

Gratis (iPhone)

Den här appen hjälper New York-bon att klaga på nästan allt; graffiti, kabel-tv som inte funkar, dåliga restauranger, trasiga parkeringsmätare, skadade träd, lösa djur, trasiga busshållplatser och det går till och med att rapportera kvarglömda prylar i taxibilen.

Wallander

Gratis (iPhone)

Med hjälp av mobiltelefonens inbyggda GPS kan du göra en guidad vandring till alla de viktigaste Wallander-platserna i Ystad.

Fakta: Appar

• Ordet ”app” kommer från ordet ”applikation”. Ordet användes tidigare om specialiserade datorprogram men i dag bara om program i mobiltelefoner.

• Den första framgångsrika appbutiken, App Store, öppnade den 10 juli 2008 för iPhone-användare.

• Under det första året skapades det 50 000 olika iPhone-appar som laddades ner 1 miljard gånger.

• Det finns tre stora konkurrenter i appvärlden; iPhone (Apple), Android (Google) och Windows Phone 7 (Microsoft).

• År 2009 lanserade Google en appbutik för Android-användare.

• Sedan 2008 har det laddats ner mer än 10 miljarder iPhone-appar och 3 miljarder Andorid-appar.

• Under 2010 laddades det ner ungefär en miljon appar – varje timme.

• Det finns ca 350 000 olika appar för iPhone, ca 200 000 olika appar för Android och ca 15 000 olika appar för Windows Phone 7.

• De flesta appar kostar bara 7 kronor att ladda ner.  Det finns också en stor andel appar som är helt gratis, 28 % för iPhone och 57 % för Android.

Linköping är SKT:s kongresstad 2011 och vi ger en fyllig presentation av staden i detta nummer

Mångfald som i New York

En tätare stad som väcker känslor likt dem man får när man hör namn som Barcelona och New York – det är inga dåliga mål som Linköping har satt upp för sin framtida utveckling.

Men så är mottot också ”staden där idéer blir verklighet”.

Av Tove Frisk   Foto: J Falk

Linköping växer som aldrig förr – snart bor här 150 000 invånare och 2030 beräknas folkmängden uppnå 200 000 invånare. Linköping har regionens yngsta befolkning och växer snabbast, något som kommunalrådet Muharrem Demirok gillar. Han har ansvar för stadns samhällsplanering, miljö och tekniska frågor. En ung befolkning ligger helt i linje med hans syn på stadens attraktivitet och framtidsmöjligheter.

-Det handlar det om attityder och kreativa miljöer. Tänk när du hör namn som Barcelona, New York – de väcker en speciell känsla i kroppen, ett pirr… Det finns något som lockar. I första hand handlar det inte om politiska beslut i Stadshuset. Istället måste vi lyssna till människor och höra vad de vill ha. Vi måste få bort alla bromsklossar och våga tänka nytt. Nu kommer nya generationer, som vill sätta sin prägel på staden, annars flyttar dom.

-Det känns fantastiskt spännande att få vara med och planera och utveckla vår stad just nu! Linköping är Sveriges femte största kommun, men också en del av den expansiva Fjärde Storstadsregionen. Ett regionalt samarbete ska leda till ökad tillväxt genom förbättrade kommunikationer, näringslivsutveckling, forskning på hög nivå och ett attraktivt boende.

Samarbetet mellan Linköping och Norrköping är oerhört viktigt för att regionen ska kunna vara attraherande och spännande. Den gemensamma översiktplanen är ett unikt bevis för att samarbetet tas på allvar .

-I Linköping pågår ständigt nya projekt för att utveckla staden i rätt riktning, konstaterar

Muharrem Demirok. Vi är starka inom bland annat kommunikation, forskning och högutbildad arbetskraft.

Historiskt har Linköping vuxit ”på längden”, men den nya översiktsplanen tar ett helt nytt grepp. Linköping kommer att bli en rundare, tätare och mer sammanhängande stad, där markresurserna utnyttjas bättre. Det möjliggör bättre kollektivtrafik och gång– och cykeltrafik, med vinster ur både miljö- och hälsoperspektiv. Stadskärnan blir attraktiv, tillänglig och trygg.

När en stad växer ställs krav på nya bostäder. Nya hus, bostadsområden och till och med hela stadsdelar står på tur. Ett sätt att möta framtidens krav är att arrangera arkitekttävlingar som ska stimulera till nya inspirerande boendemiljöer och bra arkitektur.

Ett annat framtidsperspektiv är att skapa en ”grön” stad. Det sker dels genom en miljöinriktning inom forskning och företagande, dels genom att erbjuda en stad med parker, planteringar och grönområden.

-För att nå våra mål är det oerhört viktigt med en bra omvärldsanalys och ett lyhört samarbete med universitet, näringslivet, byggherrar och andra aktörer, säger samhällsbyggnadsdirektör Lars Hågbrandt.  Det ställer stora krav på engagemang och kompetens i vår egen organisation. Sist men inte minst är vi en serviceorganisation för alla Linköpingsbor. Vi ska lyssna och ta till oss.

Nu planeras för Linköping 2014 – en utställning med målet att visa upp en stadsdel från planering till färdig stadsdel.

- Utställningen kommer att presentera det moderna, framåtsyftande och hållbara samhällsbyggandet, något som uppmärksammas i ett internationellt perspektiv. Och den ska visa att vi lever upp till vårt motto: Linköping – staden där idéer blir verklighet.

Att skapa attraktiva och kreativa miljöer för människor handlar om utbildning, teknologi, talang och tolerans.

I framtiden kommer det att finnas arbetsplatser med höga kunskapskrav och spetskompetens -det är en av nyckelfaktorerna för att generera tillväxt i den kreativa ekonomin.

-Det känns viktigt att prata om stadsmångfald där vi erbjuder många olika alternativ för dem som vill bo eller redan bor och verkar i Linköping, säger samhällsbyggnadsdirektör Lars Hågbrandt

-Alternativen kan vara olika boendeformer, spännande arkitektur, ett rikt utbud inom kultur och idrott, bra och trygg sjukvård, ett spännande stadsliv med intressanta mötesplatser, en arbetsmarknad för alla, stabila, innovativa små och stora företag. vårt budskap för framtiden är: Bygg och utveckla ”Stadsmångfalden” .

Tove Frisk är kommunikatör i Linköpings kommun

(ruta):

Vad händer i Linköping?

• Stadskärnan utvidgas och växer över ån när Brandstationen flyttas till Kallerstad . Här lämnas då plats för Linköpings nya port till centrum alldeles intill Stångån. Kallerstad kommer att bli en ny stadsdel med ett nytt högklassigt resecentrum, ny fotbollsarena och minst 5 000 nya bostäder och ca 20 000 nya arbetsplatser.

• Östra Länken (nybyggnad riksväg 35) blir en del i den yttre ringleden och en infart till Linköpings östra delar. Vägen förbättrar framkomligheten och ger dessutom stora miljövinster.

• Övre Vasastaden byggs till stora delar om och får en innerstadskaraktär med drygt 2 300 bostäder och ett stort antal arbetsplatser.

• Folkets Park , ett av stans mest attraktiva lägen, utvecklas och får 320 bostäder.

• Folkungavallen och Tinnerbäcksparkeringen ger dessutom plats för ytterligare ca 600 nya bostäder.

• Berga utvecklas och ger plats för ca 300 nya bostäder.

• Djurgården blir en ny stadsdel i en unik miljö intill Tinnerö eklandsskap. Här planeras hela 5 000 nya bostäder.

• Södra Ekkällan bebyggs och försäljning pågår nu av ca 250 bostäder.

Bildtexter:

Lars Hågbrandt och Muharrem Demirak tycker att de befinner sig i ett spännande skede av utvecklingen.