Vi är intresserade att höra om det finns intresse
bland övriga medlemmar att i Kommunaltekniska
föreningens regi göra en liknande resa
till Culemburg, Houten, Karlsruhe, Tübingen
och Freiburg för att ta del av de framstående
fysiska samhällsbyggnadsprojekten på plats.
Resan planeras till slutet av september 2012,
alternativt våren 2013.
Kostnaden uppskattas till mellan 8 000 till 9 000
kronor för rundturen i Holland och Tyskland, men
exklusive resan till Amsterdam och resan hem
från Freiburg. Lämpligt deltagarantal är mellan
femton och tjugo personer.

Om Du som är medlem i föreningen är intresserad
så gör en preliminär anmälan på formuläret nedan
senast den 27 april.
Beslut om resan tas i början av maj och då krävs
en bindande anmälan.
Har ni andra studieobjekt ni tycker vi ska
ordna en resa till? Hör av er med förslag till
KTs kommitteer!

Houten
Vi anlände till en av två järnvägsstationer i Houten i
hjärtat av centrum, med en cykelparkering med plats
för 3 000 cyklar. Houten i dess nuvarande form började
planeras redan under 1960-talet för att bli en cykelstad
för 50 000 nya invånare. I nr 3 kan ni läsa mer om vår
cykeltur i Houten och om planeringsförutsättningarna
och genomförandet under de senaste 50 åren.

Karlsruhe och Tramtrain
Tramtrain är stadens modell för att lösa upp den trafiksituation
som rådde när planeringen påbörjades
under 1980-talet. Systemet bygger på antagandet
att de kollektiva transportmedlen, för att kunna
konkurrera med bilen, måste vara tillgängliga och
lättanvända för passagerarna. Därför har man konstruerat
en tågtyp och ett system som inne i staden
fungerar som en spårvagn och utanför stadsgränsen
som ett pendeltåg, för att binda ihop regionen.
Studiebesöket i Karlsruhe avslutades med en tur med
Tramtrain för att vi skulle få känna på de olika hastigheterna
i staden och utanför stadsgränsen. Vi återkommer
med en detaljerad artikel om detta system.

Tübingen – två stadsdelar
I Tübingen besökte vi stadsdelarna Loretto och Französisches
Viertel och studerade hur man renoverat
och byggt om ett före detta franskt regementsområde
till ”mixed-use” med baugruppen och samma
förutsättningar för kollektivtrafikresenärerna som bilisterna.
Här är det lika långt till busshållplatserna som till
parkeringshusen. En annan finess är parkering av bilar
med hiss från bottenvåningen, så kallade automatiska
garage. Här har man också som i Culemburg utvecklat
nya administrativa former för planering, byggande
och förvaltning. Om detta system kan ni läsa mer om
i artikeln i nr 1 ”Dyrt boende ledde till byggkollektiv”
Freiburg – Tysklands solhuvudstad och Vauban
I Freiburg fick vi en föreläsning om hur Tyskland
jobbar med energieffektiviseringen av bebyggelse
och transportsystem. Slående under resan i Tyskland
var alla hus med solfångare. I Freiburg imponerades
vi också av cykelgaraget som också var placerat intill
järnvägsstationen. Eftermiddagen tillbringade vi i
Vauban som för närvarande är Tysklands med miljöanpassade
stadsdel där det finns exempel på både
passivhus och plusenergihus.
I Stadsbyggnad 2010 1–3 fanns en omfattande artikelserie
om Vauban.

Zürich
Hos VBG (Verkehrsbetriebe Glattal AG) får vi höra om
spårvagnsprojektet som kopplar samman flygplatsen
i Zürich med byggda och planerade stadsdelar i fem
kommuner. Enligt de trafikplanerare som deltog i resan
är Zürich spårvägssystem ett av de bästa i världen med
avseende på tillänglighet, punktlighet, användarvänlighet
och information om systemets verkningsgrad.
Studieresan var intensiv men vi deltagare tyckte
det var väl värt de korta nätterna och de snabba resbytena.
Att lära känna varann och att tillsammans ha
trevligt och få se och diskutera goda exempel på hur
man kan tänka nytt och klimatsmart i stadsbyggnad
och trafikplanering ger mersmak.
Resan till Amsterdam anordnades från respektive
startplats på egen hand. Från Amsterdam och vidare
skedde resan med allmänna kommunikationer. Mellan
de olika studiebesöken användes tåg och inom orter
och städer buss, spårvagn och fötter. <<
Agneta Sundberg och Göran Lundberg, Kommittén för
hållbar samhällsbyggnad

Vill du också resa?

Vi är intresserade att höra om det finns intresse
bland övriga medlemmar att i Kommunaltekniska
föreningens regi göra en liknande resa
till Culemburg, Houten, Karlsruhe, Tübingen
och Freiburg för att ta del av de framstående
fysiska samhällsbyggnadsprojekten på plats.
Resan planeras till slutet av september 2012,
alternativt våren 2013.
Kostnaden uppskattas till mellan 8 000 till 9 000
kronor för rundturen i Holland och Tyskland, men
exklusive resan till Amsterdam och resan hem
från Freiburg. Lämpligt deltagarantal är mellan
femton och tjugo personer.

Om Du som är medlem i föreningen är intresserad
så gör en preliminär anmälan på formuläret nedan
senast den 27 april.
Beslut om resan tas i början av maj och då krävs
en bindande anmälan.
Har ni andra studieobjekt ni tycker vi ska
ordna en resa till? Hör av er med förslag till
KTs kommitteer!

Ny teknik gör fjärrvärme lönsamt i passivhus

Västerås kommun ställer hårdare energikrav än Boverket när nya hus byggs. Normalt lönar det sig inte att dra fjärrvärme till sådana lågenergihus. Men genom att med ny teknik anlägga lokala fjärrvärmenät till låga kostnader och med mycket låga energiförluster har kommunala Mälarenergi kommit runt problemet.

Text och foto: Jens Busch, frilansjournalist

I Västerås planeras åtta nya småhusområden med fjärrvärmeanslutna lågenergi- och passivhus. Områdena består av husgrupper med allt mellan 10 och 150 småhus, parhus och radhus. I varje område placeras en undercentral där fjärrvärmevattnet växlas ner till högst 60 grader innan det leds ut i ett lokalt nät som matar husen i området.

Två av områdena är nu klara och där pågår inflyttningen. I det ena området klassas husen som passivhus. Att dra fjärrvärme till lågenergi- och passivhus har tidigare inte varit lönsamt eftersom energiförbrukningen är så låg i förhållande till investeringskostnaden. Det vanliga är att el får stå för den energitillförsel som ändå behövs för tappvarmvatten och viss uppvärmning.

– För att det ska löna sig med fjärrvärme till lågenergihus måste man få ner och investeringskostnaden för de lokala rörnäten. Man måste också minska värmeförlusterna i näten, säger Kjell Andersson, som lett utvecklingen av det nya konceptet, som kallas Västeråsmodellen, på Mälarenergi.

Enkel installation

Båda dessa förutsättningar uppfylls genom att fjärrvärmen matas ut till de nya husen i plaströr (pex) som läggs i en låda av cellplast. Jämfört med den gängse metoden med stålrör slipper man svetsningen av rören, plaströren kopplas enkelt ihop med presskopplingar.

– Det gör att den entreprenör som lägger vatten och avlopp samtidigt kan lägga fjärrvärmerören i samma schakt, säger Kjell Andersson.

De enklare schaktnings- och kopplingsarbetena är främsta orsaken till att investeringskostnaden för de lokala näten kunnat sänkas med en tredjedel, jämfört med att lägga stålrör.

Cellplastlådan runt pex-rören isolerar också betydligt bättre än den normala polyuretanisoleringen runt stålrör, förlusterna minskar från cirka 20 watt per meter till under 10 watt per meter. I gamla kulvertsystem som lades på 1960-talet kan förlusterna uppgå till 50 watt per meter.

Ersätter el

Den tredje förutsättningen för att det ska bli försvarbart att dra fjärrvärme till lågenergihus är att fjärrvärmen ersätter den el som normalt används för att värma tappvarmvatten och för rumsvärme under kalla perioder. I alla hus installeras därför en värmeväxlare där fjärrvärmen värmer tappvarmvattnet.

Flertalet hus får ett mekaniskt från och tilluftsystem med värmeåtervinning (FTX) där tilluften vid behov värms i ett fjärrvärmedrivet värmebatteri. I området med passivhus får husen vattenburen värme.

– Men uppvärmningen kommer bara att stå för omkring en tiondel av fjärrvärmeförbrukningen i husen, resten går till tappvarmvatten, säger Kjell Andersson.

Högre elproduktion

För husägarna innebär det en besparing att ersätta el med fjärrvärme, eftersom fjärrvärmepriset bara är omkring en tredjedel av elpriset. Men även för Mälarenergi är det fördelaktigt när fjärrvärme ersätter el:

– När leveranserna av fjärrvärme ökar kan vi producera mer el i kraftvärmeverket. För varje kilowattimme el som ersätts med fjärrvärme får vi ut 1,6 kilowattimmar el som kan användas till annat, säger Kjell Andersson.

Skärpta energikrav

För några år sedan skärpte Västerås kraven på energiförbrukning i nya hus. För hus med fjärrvärme i kombination med FTX-ventilation gäller 75 kilowattimmar per kvadratmeter och år, att jämföra med Boverkets nya norm på 90.

– I de nya områdena är vi nere på 50–60, säger Kjell Andersson.

I kommunen har man också skärpt kraven på vad som får kallas lågenergi- och passivhus, gränsen går vid 60 respektive 45 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

I de nya lågenergihusen kommer sju–åtta megawattimmar el att ersättas av fjärrvärme per år. För passivhusen är siffran om kring sex megawattimmar.

Värmer vitvaror

Mälarenergi har också deltagit i ett samarbete för att ta fram diskmaskiner, tvättmaskiner och torktumlare, som värms med fjärrvärme i stället för el. Och ett av de småhusområden som är under byggnad ska få de nya maskinerna. Då kan varje hushåll årligen ersätta ytterligare mellan en halv och en megawattimme el med fjärrvärme.

Faktaruta:

De två småhusområden där inflyttning nu pågår är:

Bergsgrottan

Passivhus, tio parhus och tio radhus med stommar och fasader av trä. Energiförbrukning högst 45 kWh/m² och år. Fjärrvärme för tappvarmvatten och tillskottsvärme.

Byggherre: Mimer.

Bjärbo

Lågenergihus, 27 bostäder i parhus och småhus på 5 rum och kök. Energiförbrukning högst 60 kWh/m² och år. Fjärrvärme för tappvarmvatten och tillskottsvärme.

Byggherre: NCC.

Fjärrvärme driver diskmaskiner

Om ett år är det inflyttning i 160 nybyggda hyreslägenheter vid Öster Mälarstrand i Västerås. Det blir lågenergihus med fjärrvärme – fjärrvärme som blir värmekälla även för vitvarorna.

Fyra hus byggs nu vid Mälarens strand i Västerås. De 160 lägenheterna kommer att utrustas med diskmaskiner, tvättmaskiner och torktumlare med fjärrvärme som värmekälla, i stället för el.

Fjärrvärmen fördelas ut till lägenheterna från en undercentral i kvarteret, med samma typ av lågtemperatursystem med låga förluster som i flera nya småhusområden i staden.

I trapphusen installeras en värmeväxlare för varje lägenhet. Den försörjer lägenheten med tappvarmvatten, tillskottsvärme i tilluften, värme till handdukstorkar och värme till hushållsmaskinerna.

Inte dyrare

–Tack vare att vi slipper dra varmvattenledningar med cirkulation upp genom husen blir det inte dyrare att bygga på detta sätt, trots att varje lägenhet får en egen värmeväxlare, säger Thomas Rehn, projektledare på kommunala byggbolaget Mimer.

För hyresgästerna blir fördelen att man får lägre energikostnader, fjärvärmen kostar omkring en tredjedel av elen, per kilowattimme.

–Besparingen för vitvarorna kommer att röra sig om en hundralapp i månaden, beroende på hur mycket maskinerna används, säger Thomas Rehn.

Individuell mätning

Hyresgästerna kan också påverka sina kostnader genom att den totala energiförbrukningen mäts och debiteras individuellt för varje lägenhet. Kostnaden för uppvärmning beräknas bli omkring 700 och 1 800 kronor per år, beroende på lägenhetsstorlek och hyresgästernas beteende.

De fjärrvärmedrivna vitvarorna tillverkas av Asko Appliances i Vara, som deltagit i ett projekt tillsammans med ett antal kommunala energibolag, högskolor och byggbolag för att utveckla tekniken.

Faktaruta:

Det kommunala bostadsbolaget Mimer bygger fyra lågenergihus i kvarteret Råseglet i Västerås.

Det blir 160 hyreslägenheter i 6–8 våningar höga hus. Lägenheterna blir på 1 till 4 rum och kök, på 35–100 kvadratmeter.

Fjärrvärme utnyttjas för värme, tappvarmvatten och vitvaror.

Första inflyttning är planerad till januari 2013.

När Götatunneln togs i bruk år 2006 och de stora trafikströmmarna
leddes ner under marken innebar det att en barriär försvann i centrala Göteborg.
Äntligen har det blivit möjligt att återförena staden med vattnet.

Av Kenth Lärk, journalist Medialaget

Skeppsbron ska bli göteborgarnas mötesplats vid älven. Stadsdelen ligger vid Göta Älv, centralt belägen mellan Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen.

-Innanför Vallgraven och med ett fantastiskt attraktivt läge, konstaterar Birgitta Lööf, planchef på stadsbyggnadskontoret.

Arkeologi vattenläge och kommande klimatförändringar är några av de utmaningar som måste hanteras i arbetet med att utveckla Skeppsbron.

Befästningar

Stora delar av centrala Göteborg och Skeppsbron omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. I samband med stadens grundande för snart 400 år sedan påbörjades projekteringen av försvaret och Göteborg blev en av Europas starkast befästa städer.

Befästningarna har sedan byggts ut i flera etapper och i skilda byggnadstekniker. Rester av raserade murar och bastioner finns under mark i både bostadskvarter och gatumark.

Murarnas läge och skick har under de senaste åren undersökts vid fem tillfällen.

- Det är viktigt att ha bevakning av de arkeologiska frågorna hela tiden under projektets gång. Vi har haft många kontakter med länsstyrelsen kring detta. Utgångspunkten är att bevara så mycket som möjligt säger Martin Blixt, projektledare på Älvstranden Utveckling AB.

Det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB har av Göteborgs stad fått uppdraget att leda och driva arbetet med utvecklingen av bland annat den södra älvstranden. Arbetet bedrivs i samarbete med stadens förvaltningar.

När det gäller de arkeologiska lämningarna har två alternativ utretts. Det ena bygger i huvudsak på att hus och anläggningar byggs över murarna vilket är komplicerat och dyrt.

Det andra alternativet innebär att murar rivs inom ett kvarter och bevaras inom ett annat. Ett utrymme reserveras dessutom i en av de nya byggnaderna för ett ”showroom” där muren kan upplevas både inifrån och utifrån byggnaden.

Vattennivåer

Kombinationen av höjda vattennivåer och extremt väder kan lägga centrala Göteborg under vatten. Det är en hotbild som man måste ta hänsyn till på Skeppsbron.

- Det är en utmaning att säkra området mot höga vattenstånd. Befintliga byggnader ligger på en avsevärt lägre nivå än vad som krävs för att området ska vara säkert, förklarar Martin Blixt.

Göteborgs stad har i flera år arbetat för att säkerställa staden mot översvämningar. Redan år 2003 antogs en fördjupad översiktsplan för vatten där det slogs fast att nybyggnationer ska klara en höjning av vattennivån med 2,8 meter. Åtgärder måste också vidtas så att Skeppsbrons befintliga byggnader uppfyller kraven.

- Göteborg ligger långt framme när det gäller hur man ska hantera frågorna kring framtidens höjda vattennivåer, säger Birgitta Lööf.

På grund av omfattande utfyllnader som gjorts har det dessutom skett, och sker fortfarande, sättningar i leran. De mest extrema exemplen gäller två av Skeppsbrons äldsta byggnader, Merkurhuset och Kinesiska Muren, som uppfördes år 1897 respektive 1915.

Efter diskussioner har det bestämts att båda byggnaderna ska bevaras eftersom de har ett stort kulturhistoriskt värde. Merkurhuset har satt sig cirka 1,5 meter sedan det uppfördes och Kinesiska Muren har genom åren fått stora och ojämna sättningar som medfört att huset lutar kraftigt.

Parkeringar

Genom utfyllnader kommer stora delar av Skeppsbrokajen att flyttas ut 15-40 meter. På så sätt skapas större utrymmen och flexibla ytor för aktiviteter, lek och rekreation längs kajen.

Under kajen kommer en parkeringsanläggning i två våningar att byggas. Här blir det plats för 800-900 bilar. Meningen att nya Skeppsbron ska vara färdigbyggt år 2018.

Detaljplanen för Skeppsbron har nyligen varit utställd. Detaljplanen har föregåtts av ett omfattande idé- och utvecklingsarbete där göteborgarna fått möjlighet att komma med synpunkter.

Kritiken under samrådet har framför allt gällt hushöjder. På triangeltomten (nära den korsande spårvagnen) kan det bli upp till nio våningar. I tre gamla kvarter föreslås fem nya kvarter med hus upp till åtta våningar. Andra synpunkter som framförs om Skeppsbron handlar om att spårvagnen i Stora Badhusgatan inte får bli en ny barriär. Dessutom betonas vikten av att vindskydda området och säkerställa grönytorna.

Parallella uppdrag

Innan detaljplanearbetet startade beslöts att genomföra parallella arkitektuppdrag, med syfte att närmare studera hur Skeppsbron, det vill säga området mellan Stenpiren och

Rosenlundskanalen, kan ges en planstruktur som håller för tidens tand och som kan utgöra stomme för visionen.

Stadsbyggnadskontoret och Älvstranden Utveckling bjöd i maj 2007 in följande fyra lag att upprätta förslag till Skeppsbrons framtida utformning:

Erséus Arkitekter AB/Malmström & Edström Arkitektkontor AB, Göteborg

HMXW arkitekter AB, Stockholm

Henning Larsen Architects, Köpenhamn

Schmidt Hammer Lassen/Liljewall Arkitekter, Aarhus och Göteborg

De fyra förslagen som lämnades in utvärderades av en utvärderingsgrupp med representanter från Stadsbyggnadskontoret, Älvstranden Utveckling AB, Fastighetskontoret, Trafikkontoret, Park- och Naturförvaltningen, Göteborg Energi och Skanska Fastigheter. Avsikten var inte att välja ett av förslagen utan använda de idéer som presenterades som ett underlag i det fortsatta arbetet med detaljplan.

Förebild

I det kvalitetsprogram som tagits fram inför stadsdelens omvandling sägs bland annat att Skeppsbron ska vara en förebild inom hållbar stadsutveckling. Det gäller såväl social som ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Användningen av energi ska minska och förnybar energi ska användas, med fokus på en miljöanpassad och energieffektiv tillförsel.

Skeppsbron ska präglas av mångfald, med en blandning av bostäder, arbetsplatser, service och handel, parker, lekplatser och andra offentligt tillgängliga mötesplatser.

Den ekonomiska hållbarheten bygger mycket på i vilken mån den planerade stadsmiljön är gynnsam för etableringar av butiker och verksamheter, som är nödvändiga för att en levande stadsdel ska skapas.

Kvalitetsprogrammet för Skeppsbron har tagits fram på ett lite annorlunda sätt än det vanliga.

Istället för att ange hur kvarter, byggnader och parker ska gestaltas, beskriver man vilka kvaliteter som ska uppnås. Till exempel att stadsdelens pulsåder, Stora Badhusgatan, ska upplevas varierad, mänsklig och trygg.

-Därmed låser man sig inte vid en lösning. säger Fredrik Söderberg som är planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret. Vårt sätt att arbeta med kvalitetsprogrammet innebär större frihet för byggherrar och arkitekter.

Visionen

”Hit är det enkelt att ta sig från såväl Järntorget, Kungsgatan, Nordstan som Brunnsparken. Längs kajstråket är det mycket folk i rörelse och alla känner sig välkomna och trygga. Människor rör sig till och från sina bostäder på Skeppsbron, promenerar och flanerar, slår sig ner på något café eller någon restaurang. Eller bara njuter av vattnet, hamnlivet och den storslagna utsikten.

Vid Stenpiren, den nya knutpunkten, byter trafikanterna snabbt mellan färja, buss och spårvagn. Innanför kajstråket finner cyklisten den genaste vägen mellan väster och city. Stora Badhusgatan är ett trevligt promenadstråk med butiker och verksamheter där berget och kvarteret skyddar när vinden friskar i.

Från älven får Göteborgs city ett nytt attraktivt ansikte mot vattnet med de nya byggnaderna på Skeppsbron, och det nygamla Rosenlundsverket som bildar fond till det välbesökta badet intill. Här är det fullt med badare som kan ta ett varmt dopp utomhus året runt.

Skeppsbron är en av de mest spännande och trivsamma mötesplatserna i stan och göteborgarna berättar stolt om hur Skeppsbron har utvecklats till en förebild för hur vi bygger stad, för hållbar stadsutveckling.”

Bakläxa på åtta års planarbete och fråntagna rätten att själva bevilja bygglov. Simrishamns kommun får nu smaka på Länsstyrelsen i Skånes tuffa tag.

Av Bitte Nord, frilansjournalist

Med ett nyligen fattat beslut om tillsyn av områdena Norrekås och Örnahusen vill Länsstyrelsen att Simrishamn visar större respekt för natur-kultur –och rekreationsvärdena längs en kuststräcka utmed Hanöbukten och sätter stopp för sina omfattande bebyggelseplaner.

Tillsynsbeslutet innebär att staten genom länsstyrelsen har sista ordet i fråga om bygglov och förhandsbesked. Beslutet kommer att gälla till dess att Simrishamn presenterar ett förslag till fördjupad översiktsplan som länsstyrelsen bedömer ger fullgott skydd för riksintressena naturmiljö, kulturmiljö och kustzon.

Länsstyrelsen i Skåne har ingripit så här resolut bara två gånger tidigare. 1996 mot Klippans kommun och 2008 mot Eslöv. I bägge fallen var motivet att kommunerna inte sörjt för möjligheten att bevara kulturhistoriskt intressanta byggnader. Vid de här tillfällena var det Plan-och bygglagens kapitel 12 paragraf 4 som gjorde ingripandena möjliga. Med den nya plan-och bygglagen ryms åtgärden i kapitel 11 paragraferna 10 och 12.

Den aktuella kuststräckan söder om Skillinge är mycket omtyckt, både av en besökande allmänhet och av människor som vill bosätta sig här. När Simrishamns byggnadsnämnd kände av ett större bebyggelsetryck i början av 2000-talet fattades beslut om att planlägga området genom s k program.

Programmet blev den första källan till konflikt med Länsstyrelsen i Skåne. Programformen var inte ett godkänt verktyg i det här sammanhanget, påpekade länsstyrelsen. Den föreslagna bebyggelseutveckligen fick också underkänt. Oförenlig med riksintressena genom sin omfattning och lokalisering, konstaterade länsstyrelsen.

Samsyn saknas

Och så där har det fortsatt. Med facit i hand kan konstateras att kommunen och länsstyrelsen saknat samsyn om var det kan byggas,  hur mycket och vilken sorts regelverk som krävs. Kommunens senaste ansats till reglering av bebyggelse genom områdesbestämmelser fick lika underkänt som formen program.

-Man kan inte bestämma det, som man vill bestämma, med hjälp av områdesbestämmelser, förklarar Karin Kallioniemi, planhandläggare på Länsstyrelsen Skåne.

Beslutet om tillsyn och överprövning fattades strax före jul 2011 och ännu har länsstyrelsen inte fått några bygglov att granska inom ramen för beslutet.

Faktaruta / Historik

• 2003 Samråd om Program för Norrekås och Örnahusen med omnejd. Programmet föreslår ett antal områden för ny bebyggelse. Kommunen avser låta programmet ersätta gällande översiktsplan för området. Länsstyrelsen svarar att ökningen av bebyggda områden inte är möjlig med hänsyn till riksintressen och att planverktyget program inte är en giltig ersättning för  översiktsplan.
• 2004 Samråd om fördjupad översiktsplan Norrekås och Örnahusen med omnejd. Förslaget är i sak detsamma som i programmet. Länsstyrelsen fortsatt kritisk till ny bebyggelse.
• 2007 Utställning av fördjupad översiktsplan Norrekås och Örnahusen med omnejd. Kommunen har lagt till ytterligare områden där bebyggelse kan tillåtas. Länsstyrelsen pekar på risken för påtaglig skada på riksintressen, framför allt RI kustzon.
• 2009 Utställning 2 av fördjupad översiktsplan Norrekås och Örnahusen med omnejd redovisar ett stort antal hus uppförda parallellt med planarbetet. samt beviljade förhandsbesked och bygglov som ännu inte utnyttjats. Med utgångspunkt i dessa nya hus och byggrätter föreslås ytterligare bebyggelseområden som inte varit aktuella tidigare under processen. Länsstyrelsens kritik mot en omfattande utbyggnad och frikostighet med förhandsbesked, utan stöd i en antagen FÖP, är kraftig.  Inga nya bebyggelseområden utan föregående detaljplanering, menar man.
• 2010 maj Länsstyrelsen gör tillsynsbesök i Simrishamn. Kommunen uppmanas att stryka nytillkomna bebyggelseområden. Länsstyrelsen bedömer deras skada på riksintresset kustzon som påtaglig. Kommunen uppmanas neka bygglov och förhandsbesked med hänvisning till förarbetena till Miljöbalkens 4:e kap.
• 2010 dec Länsstyrelsen får veta att kommunen avser att anta FÖP utan att göra de ändringar som Länsstyrelsen begärt. Länsstyrelsen befarar därför ytterligare bygglov och förhandsbesked med stöd av översiktsplanenoch utanför den statliga kontroll som en detaljplaneprocess innebär. Kommunen informeras om att konsekvensen av antagande av FÖP blir att Länsstyrelsen ingriper med beslut om överprövning för att säkerställa den statliga kontrollen i området.
• 2011 april Kommunen har avbrutit översiktsplanearbetet och i stället börjat arbeta med områdesbestämmelser för att tillgodose sitt behov av juridiskt bindande bestämmelser. Länsstyrelsen påpekar, dels att områdesbestämmelser inte ger möjlighet att säkerställa områdets riksintressanta miljöer, dels att a l l ny bebyggelse i området riskerar att skada områdets värden.
• 2011 sep Samråd om Områdesbestämmelser för Norrekås och Örnahusen medomnejd. Innehållet är detsamma som vid utställning 2 och bemöts av länsstyrelsen med samma invändningar som tidigare. Än en gång konstaterar Länsstyrelsen att områdesbestämmelser inte är rätt verktyg. Sådana kan inte freda områdenfrån ny bebyggelse, vilket föresvävat Simrishamns kommun. De kan heller inte användas – utan att ha stöd i en översiktsplan -för att föreslå nya bebyggelseområden.
• 2011 dec Länsstyrelsen beslutar om Tillsyn över kommunala beslut om lov och förhandsbesked i Norrekås och Örnahusen med omnejd enligt PBL kap 11 paragraferna 12 och 10 ( ersätter 12:4 i gamla PBL). Beslutet innebär att byggnadsnämnden i Simrishamn ska skicka alla beslut om lov och förhandsbesked till Länsstyrelsen för granskning och eventuell överprövning.

Motiverade invånare lever grönt

Be Green Umeå har av Kommunaltekniska föreningen utnämnts  till ”2011 års kommunaltekniska projekt”  Projektet tilldelades även priset ”Årets marknadsförare 2011” av Marknadsföreningen i Umeå .

Av Emma Ödling

Be Green Umeå heter Umeåregionens kontor som driver projektet Green citizens of Europe – innovative tools and methods for interactive and co-creative citizens.

Projektet består av ett stort antal aktiviteter spridda i tiden över fyra år. Bland annat ska projektet hitta nya lösningar för samåkning. Något som ska motivera och underlätta framför allt för de invånare som saknar alternativ till bilen för sina dagliga resor. Projektet ska även testa ett hyrcykelsystem vid strategiska transportnoder som ger nya möjligheter att resa hållbart för de som pendlar till Umeå med kollektivtrafik.

Projektet skapar möjligheter att utveckla mobilitet och tillgänglighet, så  att regionens  invånare kan resa hållbart mellan arbete och bostad,

men även förutsättningar för att bygga upp attraktiva boendemiljöer    med effektiv energi- och resurshushållning .

Tillsammans med det kommunala bostadsbolaget Bostaden utvecklas metoder att redovisa de boendes individuella energianvändning i samband med mätning av t.ex. el och vatten i 500 lägenheter. Vi ska också bli bättre på att informera medborgarna om effekterna av deras återvinningsinsatser.  Nya lösningar ska motivera ett gott beteende hos hyresgäster när det gäller avfallshantering. Det är en stor utmaning att ändra invånarnas beteende när det gäller färdmedelsval, energi och avfall. Målet är att det ska vara lätt och roligt att leva hållbart.

Morot istället för pekpinnar

Genom roliga och humoristiska kampanjer ska projektet väcka nya tankar i stället för att skuldbelägga människor. Konkreta aktiviteter ska visa på alternativ för målgruppen. Det handlar om att låta människor prova på något nytt under en period.  Aktiviteterna bygger ofta på en tävling, ibland mellan arbetsplatser och ibland mellan enskilda medborgare, för att hålla motivationen uppe.

Även om vi använder oss av kampanjer som kan uppfattas som oseriösa är målet alltid mycket allvarligt. Allt är en del av en strategi som har fungerat väldigt bra för oss.

Bakgrunden är luften

Bakgrunden till Be Green Umeå är att vägtrafiken i Umeå tätort orsakar oönskade luftföroreningar. Föroreningarna överstiger de tillåtna gränsvärdena för kvävedioxid i Sverige och anses farliga för invånarnas hälsa. Umeå kommun har i samarbete med flera nationella myndigheter och organisationer tagit fram ett åtgärdsprogram för att minska vägtrafiken och utsläppen. En del i åtgärdsprogrammet är ombyggnationer av de två Europavägarna (E4 och E12) som idag går rakt igenom staden. Istället byggs nu en ringled runt staden. En annan del i åtgärdsprogrammet är att öppna ett kontor som jobbar med beteendeförändring och marknadsföring av hållbart resande, idag projektkontoret Be green Umeå.

Genom miljöprogrammet ”LIFE+” har EU-kommissionen beviljat pengar till projektet ”Green Citizens of Europe”. Ett projekt som bedrivs från 1 oktober 2010 till 31 mars 2015. Umeå kommun får tillsammans med flera lokala, regionala, nationella och internationella partners totalt 2,6 miljoner euro. Pengar som bland annat ska användas för att visa hur man kan tolka och omsätta miljöpolicys till konkret handling som motiverar och hjälper medborgare att ändra beteende.

Sprider goda exempel

Ett av delmålen i projektet handlar om att sprida goda exempel och arbetssätt  så att fler kan få användning av det som projektet utformar. För att göra det enkelt för andra att se vad som sker i projektet har hemsidan www.greencit.se skapats. Där kan vem som helst följa de olika aktiviteterna steg för steg och ta del av allt material som tas fram. Dessutom sprids kunskapen vidare vid två konferenser för att regioner i Europa ska kunna utbyta erfarenheter. Den första hölls i Åbo, Finland, våren 2011 och den andra kommer att hållas i Umeå i samband med nordiska ministerrådets konferens under hösten 2013.

Emma Ödling är projektledare för Be Green Umeå

”Största investeringen sedan Stålverket”

Kylan var för en gångs skull en fördel när Facebook valde Luleå som bas för sitt nya europeiska datacenter. Det kommer att serva 800 miljoner använare.

Av Anders Bylund och Lena  Segerlund

- Efter en omfattande process där vi undersökt alternativ i hela Europa kom vi fram till att Luleå hade den bästa helhetslösningen, med ett klimat väl lämpat för naturlig kylning, tillgången till förnyelsebar energi, bra mark, välutbildad arbetskraft och ett starkt och engagerat företagsklimat, säger Tom Furlong, ansvarig för nyetableringar på Facebook.

För två år sedan började Luleå arbeta med att locka internationella IT-bolag till regionen. Kommunen, Luleå Näringsliv AB och Invest Sweden har tillsammans arbetat hårt för att få till stånd Facebooks etablering i Luleå, som blir en milstolpe i stadens historia.

Den 27 oktober offentliggjorde Facebook att de ska bygga sitt tredje egna datacenter i Luleå. Datacentret blir bolagets första i Europa och kommer att serva över 800 miljoner Facebookanvändare. Datacentret blir det största i sitt slag som byggts i Europa och det nordligaste i världen av den har storleken.

”Det här är den största enskilda investeringen i Luleå sedan stålverket byggdes 1940. Det här är början på en helt ny och digital industriera för hela vår region, som i och med etableringen blir en nod för datatrafik i hela Europa”, säger Karl Petersen, kommunalråd i Luleå.

Därför Luleå

Facebook valde Luleå för regionens unika egenskaper. Luleå ligger på samma breddgrad som Fairbanks i Alaska och kylan har varit en nyckelfaktor bakom Facebooks val av plats. I Luleåregionen finns under större delen av året lättillgänglig naturlig kyla i luften som behövs för att hålla nere temperaturen i serverhallarna.

Luleå har sina rötter i massa-, gruv- och stålindustrin, som fortfarande är viktig for regionen. Basindustrins hårda krav på elförsörjning har under åren skapat ett driftsäkert och beprövat högspänningsnät som nu är en stor konkurrensfördel i kampen om framtidens industrier.

- Att Facebook kommer till oss är ett bevis för regionens kvaliteter och en enorm laginsats från alla inblandade. Luleå har ställts mot mängder av alternativ och när det gäller den här typen av investeringar så chansar man inte”, säger Matz Engman, VD Luleå Näringsliv.

En av nycklarna till framgången har varit det täta samarbetet mellan kommunala förvaltningar, energibolaget och näringslivsbolaget. Tillsammans har vi klarat av att leverera lösningar på Facebooks högt ställda krav. Vi har jobbat med parallella processer genom hela projektet och på så sätt lyckats korta ner tiderna väsentligt. Dessa värdefulla erfarenheter tar vi nu med oss till kommande projekt.

- Luleå kommun, Näringsdepartementet och Invest Sweden har varit övertygande under hela processen och hjälpt oss att fatta det här beslutet. Vi ser fram emot att bli en del av lokalsamhället och arbeta tillsammans med Luleå for att ge snabbare, mer tillförlitlig och robust service till människor runt om i världen som förlitar sig på Facebook för att hålla kontakten med vänner och dela information, säger Tom Furlong.

Det största i sitt slag

Datacentret blir det största i sitt slag i Europa och bestå av tre serverhallar med en area på 28 000 m² vardera vilket motsvarar drygt 11 fotbollsplaner. Bygget sker i tre etapper och den första är redan påbörjad. Den första serverhallen ska vara i drift om ett år och hela anläggningen väntas vara klar 2014. En stor del av trafiken från världens 800 miljoner Facebookanvändare kommer då att hanteras i det nya datacentret.

Totalt innebär projektet att flera miljarder kommer att investeras inom de närmaste tre åren och att 300 årsarbetstillfällen kommer att skapas bara under byggnationen.

Vad är ett datacenter ?

Investeringarna i datacenter världen över är 2010 – 2011 omkring 200 miljarder kronor och beräknas växa till 230 miljarder under de kommande 12 månaderna (DCD Industry Census 2011). Utvecklingen drivs av att alltmer av både företag och privatpersoners data ligger i stora datahallar – det så kallade molnet – snarare än som förr på hårddiskar på lokala datorer och servrar.

Ett datacenter fungerar som en jättedator. Där huserar tusentals dataservrar som genom att arbeta tillsammans kan processa stora mängder datatrafik. Servrarna är länkade med omvärlden via fiberoptikkablar, och kan på så sätt använda sin samlade kapacitet för att göra omfattande beräkningar för att få tjänster på webben – till exempel Facebook – att fungera.

När du använder Facebook, till exempel för att uppdatera din status eller kommentera vänners bilder och filmer, tar servrarna i Facebooks datacenter emot och beräknar dina önskemål så att själva handlingen upplevs som direkt i samma ögonblick du utför den. Med 800 miljoner användare världen över och mer än 100 miljoner bilder som laddas upp varje dag, är det enorma mängder data som behöver processas av Facebook varje dag.

Facebook sätter regionen på världskartan som i och med etableringen blir en nod föor datatrafik i hela världen. Luleå kommer att marknadsföras som The Node Pole när fler aktörer i branschen ska bearbetas. Namnet ska återspegla regionens nordliga position och det faktum att platsen nu blir en knutpunkt för datatrafik i hela Europa.

”Vi hoppas att andra globala företag ser vår regions inneboende kvaliteter och väljer att följa i Facebooks fotspår i framtiden. Vi vill bli ett riktmärke, en pol, for högteknologisk och energikrävande verksamhet. De har gjort en metodisk undersökning av platser i hela Europa och kom fram till att Luleå var den allra bästa”, avslutar Karl Petersen.

Anders Bylund arbetar på Stadsbyggnadskontoret i Luleå kommun.

Lena Segerlund finns hos Luleå Näringsliv AB.

Webbartiklar från utgåva 2/2012

Tema Grön Stad

Mötesplats på bron
Lönsam fjärrvärme

ResExtra

Res, se och lär med KT
Intresseanmälan, res med KT

TEMA STADSUTVECKLING

Tammerfors: Spektakulär multifunktion

”Latte-ekonomi” styr städernas utformning

Hamnexpoatering I Norra Djurgårdstaden

3D-planering i Trollhättan

Ground Zero till Tammerfors?

En multifunktionsarena, omgiven av spektakulära höghus, ska byggas i centrala Tammerfors. Arkitekt är amerikanen Daniel Libeskind, som fick bakläxa på sitt förslag för Ground zero, platsen för terrorattacken i New York 2001-9-11.

Av Markku Björkman

Finlands andra stad, Tammerfors, genomgår ett arkitektoniskt lyft. Flera strandnära bostadsområden med hisnande utsikt har byggts och en gammal fabriksbyggnad har omvandlats till exklusiv galleria.

Nu får staden även en modern multifunktionsarena, ritad av Daniel Libeskind, som också ligger bakom de särpräglade höghusen som ska omgärda arenan, och som kommer att ge Tammerfors stadskärna en ny profil.

Tammerfors är Finlands näst största stad, med drygt 210 000 invånare. Trots det attraktiva läget på en smal landtunga mellan två stora sjöar betraktades arbetar- och industristaden Tammerfors länge som arkitektoniskt slätstruken.

Staden byggdes upp kring forsen Tammerkoski. Här byggdes James Finlayson i början på artonhundratalet Nordens största textilfabrik.  Den hade avgörande betydelse för Tammerfors utveckling till industristad.

Stadens centrum präglas av forsen samt industribyggnaderna i tegel, vattenkraftverken och de gröna parkerna längs stränderna. Det råder en bred enighet om värdet av att bevara de industribyggnader som är centrala i stadsbilden.

Det är framför allt i tre stadsdelar som nya moderna bostadshus har byggts, varav en  direkt vid vattnet. Samtliga hus har stora inglasade balkonger med sjöutsikt och egen hamn för fritidsbåtar.

Landmärke

De flesta städer vill ha ett eget landmärke, helst ritat av en välkänd stjärnarkitekt. I Tammerfors är den nya arenan tänkt att bli en symbol för den framgångsrika postindustriella staden.

Under ishockeymatcher kommer arenan att ha en kapacitet för ungefär 11 000 åskådare och under konserter upp till 14 000. Arenan har 50 loger samt drygt 700 parkeringsplatser.

Det ganska ringa antalet parkeringsplatser indikerar att det är meningen att man bör komma till arenan med allmänna kommunikationsmedel, vilket är både praktiskt och ekologiskt då arenan är placerad mitt i centrum vid järnvägsstationen.

Enligt branschens förståsigpåare  kommer komplexet att klart överglänsa den nuvarande nationalarenan i Helsingfors, även om den rymmer färre åskådarplatser.

I motsats till Helsingforsarenan är den dessutom mera lättillgänglig för kollektivtrafik eftersom den byggs ovanpå järnvägen. En tanke är att bygga en direktförbindelse till arenan från buss- och järnvägstationen.

Ovanför spårområdet skapas ett omfattande kontors- och bostadskomplex, inklusive en skyskrapa, på drygt 60 000 kvadratmeter och en centralarena på närmare 50 000 kvadratmeter. I komplexet inryms 1500 arbetsplatser, 260 bostadslägenheter och ett hotell med 250 rum.

Alla dessa funktioner stöder varandra, vilket betyder att arenan kan fungera även då inget större evenemang är på gång. Arenans karaktär som evenemangs- och underhållningscentrum kommer att dra till sig fler aktörer och man väntar sig att området kring arenan piggar upp tammerforsbornas liv samt förebygger att centrum ödeläggs på kvällarna.

Företaget Tampere Central Arena AB samt byggföretaget NCC är huvudansvariga för projektet. Tammerfors stad och Statens Järnvägar har också spelat viktiga roller i förverkligande av projektet.

-Vårt samarbete med Libeskind har varit utmärkt. Hans vision har slagit oss med häpnad, säger Tero Estovirta, chef för NCC i Tammerfors.

Inte bara idrott

Arenan beräknas stå färdig vårvintern 2013 och målet är att ishockey -VM i maj 2013 kan spelas i den nya arenan.  Den behövs också för allt fler internationella kulturhändelser och andra arrangemang.

Av inkomsterna kommer 54 procent från ishockey och 46 % från andra tillställningar.

Arenan strävar enligt projektledaren, Rikard Bjurström, efter att i större utsträckning fungera som ett underhållningscentrum än bara en idrottsarena.

Enligt en undersökning som gjorts av Tammerforstidningen Aamulehti stöder en stor majoritet av de tillfrågade Libeskind – projektet. De flesta är överens om att det behövs en ordentlig ansiktslyftning i stadskärnan.

Aamulehti uppmanade nyligen på sin ledarplats Tammerfors att gripa ögonblicket, ”Tartu hetkeen, Tampere”. Det är dags, enligt tidningen, att höja målsättningen till  ”internationell nivå” . Det finns dock en del kritiska röster som anser att projektet kommer att spränga alla kostnadsramar

Förhandlingarna med privata investerare har avslutats. Det har samlats in drygt 65 miljoner euro av vilka ca. 55 miljoner är i form av lån. Det finns dock uppgifter om att det hela kommer att kosta betydligt mera. I somras beslutade fullmäktige att staden går i borgen för projektet, vilket även finska staten har gjort.